1. Inledning
När Springboks spelar får lördagen en annan stämning i Sydafrika. Någon drar i gång en braai, matchen går på tv och någon är säker på att domaren har dömt fel. Till och med de som sällan följer rugby brukar veta när Boks spelar.
Den gröna tröjan har en lång historia. Sydafrika har spelat landslagsrugby sedan 1891 och vunnit rugby-VM fyra gånger. Under stora delar av 1900-talet väckte tröjan helt olika känslor hos olika sydafrikaner.
2. Så fick laget sitt namn
Namnet Springbok går tillbaka till det sydafrikanska lagets turné i Storbritannien och Frankrike 1906. Lagkaptenen Paul Roos, vicekaptenen Paddy Carolin och lagledaren Cecil Carden ville hinna före den brittiska pressen och välja ett namn själva. Det blev springbocken, en antilop känd för sina höga språng. Namnet blev kvar.
Turnén befäste Sydafrikas ställning inom internationell rugby. De gröna tröjorna med guldfärgade kragar och springbocksemblemet blev välkända långt utanför Sydafrika.

3. 1995 – en matchtröja med ett förflutet
Under stora delar av 1900-talet förknippades Springboks med det vita Sydafrika. Under apartheid var rugbyn segregerad, och för många svarta sydafrikaner stod den grön- och guldfärgade tröjan för utestängning. Sydafrika fick inte delta i de två första världsmästerskapen i rugby, 1987 och 1991.
Den historien ger perspektiv på det som hände i Johannesburg den 24 juni 1995. Ett år efter Sydafrikas första demokratiska val gick president Nelson Mandela ut på planen på Ellis Park i en Springboks-tröja. Han bar tröjan för ett lag som en gång förknippades med den regering som hade fängslat honom.
Sydafrika slog Nya Zeeland med 15–12 efter förlängning. Joel Stransky avgjorde med ett dropmål. Mandela överlämnade pokalen till lagkaptenen François Pienaar. Bilden blev en av de mest kända från landets första tid som demokrati.
Mandela hade argumenterat för att springbocken skulle få vara kvar som emblem. På Ellis Park tog han på sig Pienaars tröja med nummer 6 och visade hela landet var han stod. Segern suddade inte ut segregationen eller dess följder. Hans val av tröja var ändå ett tydligt besked.
4. Tre VM-titlar till
Tolv år efter finalen på Ellis Park ledde lagkaptenen John Smit Sydafrika till en ny VM-final, den här gången mot England i Paris. Inget av lagen gjorde något försök. Springboks vann med 15–6 tack vare disciplinerat försvar och säkra straffsparkar.
I Yokohama 2019 ledde Siya Kolisi Sydafrika till en seger med 32–12 mot England. Makazole Mapimpi och Cheslin Kolbe gjorde varsitt försök. Kolisi växte upp i stadsdelen Zwide utanför Port Elizabeth och hade året före blivit Springboks första svarta lagkapten i en landskamp. Nu lyfte en spelare från en stadsdel som länge haft få vägar in i landslaget rugbyns främsta pokal.

Så kom VM 2023. Springboks slog Frankrike i kvartsfinalen och England i semifinalen med en poängs marginal i båda matcherna. I finalen vann de mot Nya Zeeland med 12–11. Kolisi lyfte pokalen igen, och Sydafrika blev det första herrlandslaget att vinna fyra VM i rugby.
| År | Finalmotståndare | Resultat |
|---|---|---|
| 1995 | Nya Zeeland | 15–12 |
| 2007 | England | 15–6 |
| 2019 | England | 32–12 |
| 2023 | Nya Zeeland | 12–11 |
5. Så spelar Springboks
För Springboks är klungan ett sätt att sätta press på motståndarna, särskilt sent i matchen. När motståndarna börjar tröttna efter en timmes spel skickar Springboks in sin Bomb Squad – forwards från bänken som ger ny kraft i klungan.
VM-semifinalen 2023 visade vad det kan betyda. England ledde med 15–6 i andra halvlek. Sydafrikas avbytare hjälpte laget att ta över i klungan, RG Snyman gjorde ett sent försök och en straffspark efter en klunga gav Handré Pollard chansen från omkring 50 meter. Han satte sparken och Boks vann med 16–15.
Spelet avgörs också utanför klungan. Cheslin Kolbe kan ta sig förbi försvarare på några steg, Makazole Mapimpi har gjort det till en vana att fullborda anfallen med försök och Pollards sparkar har fällt avgörandet i jämna matcher.
6. Matchdag i Sydafrika
På matchdagar syns tröjorna i grönt och guld överallt, från pubarna i Kapstaden till läktarna på Ellis Park. Laguttagningen diskuteras före avspark. På måndagen pågår ofta diskussionen om resultatet fortfarande.
Firandet fortsätter utanför arenan. När Springboks kom hem efter VM-segern 2007 tog stora folksamlingar emot dem, bland annat på Kapstadens gator. Efter segern 2023 kantades gatorna i staden av tusentals som ville se laget och pokalen.

7. Våra rötter i Kapstaden
Woodstock Laundry har sytt nattkläder i Kapstaden sedan 1979. Fabriken finns fortfarande kvar i staden, och där syr vi plaggen i små serier. Pyjamasarna kan hamna hundratals mil bort. Arbetet börjar i Sydafrika.
Till jul lanserar vi en flanellpyjamas för herr med ett mönster inspirerat av Springboks. Boxershorts och andra plagg kan följa.

8. Avslutning
Mycket har hänt sedan Springboks gav sig ut på turné 1906. Sydafrika har förändrats betydligt mer än matchtröjan.
För oss är de här berättelserna en del av Sydafrika, där våra rötter finns.
9. Källor och bildkrediter
- SA Rugby – Springboks – lagets historia och VM-resultat.
- Nelson Mandela Foundation – Rugby-VM – betydelsen av 1995.
- World Rugby – Mandela, Williams och Pienaar 1995.
- Tours of Reconciliation: Rugby, War and Reconstruction in South Africa, 1891–1907 – bakgrunden till namnet Springbok.
- World Rugby – Sydafrikas landslag – lagets facit i VM.
- World Rugby – VM-semifinalen 2023 – Bomb Squad, klungorna och Pollards avgörande spark mot England.
- BBC Sport – Siya Kolisi, Springboks första svarta lagkapten i en landskamp – Kolisis bakgrund och utnämning.
Huvudbild – Sydafrika mot Frankrike i rugby-VM 2023. Foto av Like tears in rain / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0. Övriga foton har bildkrediter under respektive bild. Foton med Creative Commons-licens återges med angivande av fotograf. Det innebär inget samarbete med eller stöd från fotograferna eller laget.